Den bottenlösa jättegrytan i Amunddalen

Ett märkligt spår från tidig istid som väcker fantasin


Högt upp i granitklippan här i Amunddalen
finns ett märkligt hål i berget.
Den hårda Bohusgraniten är som
genomborrad.
Men hålet är inte gjort av någon jätte
eller mänsklig hand. Det vi ser är en så
kallad Jättegryta  men utan botten.
Den magnifika hängande jättegrytan visar
på den mycket starka eroderande kraft
som finns i framforsande och virvlande
vatten. Jättegrytor bildas under istiders
avsmältningsperioder när stora mängder
smältvatten strömmar fram med högt tryck
under isen.
Hur bildas en jättegryta?
Jättegrytor bildas oftast vid bergsklackar
eller förträngningar under isen där virvlar
kan uppstå i det framforsande vattnet.
Nötning och erosion av berget sker genom
den slipverkan som sand, grus och stenar
utför i det virvlande vattnet.
Samtidigt med stenarnas nötning kan
tryckminskningar i vattnet medföra att
vattnet förångas och bubblor (kaviteter)
med vattenånga och luft uppstår.
Man kan förenklat beskriva det som att
vattnet ”kokar” på grund av att trycket
momentant minskar. När trycket åter stiger
i vattnet kollapsar – imploderat –
bubblorna.
Det bildas då en mycket tunn jetstråle
genom bubblorna som med stor kraft kan

skada närliggande ytor av fast berg. Det
blir tusentals små jetstrålar som nöter och
slår loss små bitar av berget.
Jättegrytan i Amunddalen
Bildningen av jättegrytan i klippan startade
troligen genom med en samverkande
process av kavitativ erosion och nötning.
Jättegrytan fortsatte sedan att fördjupas
genom den nötande kraften från grus och
stenar i en kraftfull vattenvirvel som
”borrat” ett hål i den utskjutande
granitklippan. Till slut blev hålet så djupt att
klippan helt genomborrades.
På de vertikala hällytorna och under
överhänget ser vi repor i berget, så kallade
isräfflor. Dessa har bildats av i glaciären
infrusna sten och block som repade hällen
när glaciären långsamt flöt ut i det dåtida
havet.
Vilket vatten har då forsat fram här?
Sannolikt var det en subglacial isälv som
dränerade delar av de stora volymer av
smältvatten som bildades när den senaste
stora inlandsisen smälte bort från norra
Bohuskusten för ca 16 000 till 13 000 år
sedan. Möjligen är det så att den
hängande grytan bildades under en
tidigare istid, måhända för 50 000 år
sedan.


Text: Thomas Eliasson, Geolog